Insikt

-Jag tränar hemma idag, mamma. För skolan är faktiskt viktigare än aktiviteter och jag har ju kemiprovet imorgon. Först tänkte jag göra klart de sista uppgifterna jag inte hann innan. Sen så lovade du förhöra mig på alla kapitel! 

Dax för första matteprovet i 6an

Denna gången jämfört m alla andra år, var han redo. Som aldrig förr. Både mentalt och praktiskt så hade han räknat alla uppgifter plus gjort mååånga extra problemlösningstal ihop m mig.

Inte förstått allt. Rom byggdes inte över en dag. Men enormt bra på väg. 

Och känslan avspeglades i lyckan när han kom hem och sa 

-Mamma, det gick bra. Och jag var 4e först klar att lämna in! Mamma...det fanns de i klassen som till och med inte hann alls ens att titta på alla B-talen!! 

Drömmar och mål

-Mamma... Jag vill skriva A i matte på mitt nationella prov i 6an.

Höll på köra av vägen av orden. Men hämtade mig rätt snabbt. 

-Ok. Jag kan hjälpa dig nå dit. Men det krävs mycket jobb! Bara så du är beredd på det. 

-Ja, jag vet.

Läxhjälpen

Idag hämtade jag honom efter fritids.

- Mamma, jag har redan gjort två läxor! På läxhjälpen i skolan.
Så jag har redan fått signatur på matten av läraren där och lämnat in workbook.

Gissa om det blev beröm?
Ler

Senare på kvällen kom han in i köket. La armarna om min midja till en kram och brast ut i:
- Åh, vad glad jag är att jag redan gjort färdigt två läxor!!

Långt

Ikväll kom jag hem efter han varit hemma fr skolan, sjuk av huvudvärk.

Skönt nog såg han mer frisk ut. Lite blek men glad.

I köket sa jag (mest på rutin) 

- Nu hade du ju läxa i SO tills idag som du missade. (var att återberätta 3 sidor om Stockholms blodbad) 

Fortsatte med säga

- Så jag tänkte säga att jag vill du skriver en liten egen text som du kan lämna in till läraren istället om det. 

Han log och försvann ut ur köket. Efter en minut kom han in i köket igen med sin iphone4. 

- Mamma, jag trodde nog du skulle säga det. Så jag gjorde det här innan.

Fick hörlurar till och en inspelning på röstmemo. Började lyssna. 

Hörde hans lilla underbara röst som läste ur historia-boken om Stockholms blodbad. 

(hörde honom säga lite osäkert medan jag lyssnade lite - jag hakade upp mig ngra ggr men...) 

så tog mitt i av mig lurarna / verkligen medvetet bröt upp mitt lyssnade och brast ut i : 

- Alltså jag måste bara säga: DU ÄR HELT FANTASTISK!!! och pussade honom på kinden och kramade honom! Vilket bra ide!!! 

Och kramade honom igen. Såg hans leende sprida sig över hela ansiktet! 

Det var så lätt att ge honom berömmet! Jag tyckte det verkligen äkta så att boosta hans självförtroende idag genom att fläska på var bara så helt rätt! 

Lät honom sola sig i glansen och njöt själv verkligen av hans insikt, ansvar och hans egen ide! 

Sen kom det: 

- Mamma, asså... hm.....jag återberättade det faktiskt inte utan läste innantill måste jag erkänna:( 

Bröt av igen genom brista ut i : 

- Men hörrudu: det är ändå HELT FANTASTISKT! Det hörde jag väl ! Men ideen att i förväg bara tala in detta och planera! Du är underbar! Helt suveränt! 

Hans leende fortsatte stråla!

Tänkte på hur långt vi kommit tillsammans han och jag! Fantastiskt!