Efter han kommit på att det inte alls var så roligt att ha halkat efter i matteboken så har han varje dag ihop med mig räknat på som tusan.
Inte ett gnäll utan försökt få upp full fart och ihärdigt kämpat på.
Och igår kom vi ikapp fram till diagnosen för sista kapitlet i bok 4A.
Innan jag släppte av honom i skolan idag var det sista han sa :
- Vi har matte första lektionen. Så nu får vi se mamma om han säger att jag får hoppa till nästa bok om jag klarar denna diagnosen bra!
Känns roligt att han själv känner sig så engagerad. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar